Den nya ekonomin är snart här
De sociala nätverken på Internet utvecklas från att vara renodlade mötesplatser och forum till att bli marknader och torg (läs tidigare inlägg “Framtiden är kartlagd“). Ett exempel är Stardoll som tidigt började med handel på mötesplatser och som rönte stor framgång. Nu börjar det bli allt vanligare med ekonomiska system för slutna sällskap, där Facebook kanske är det tydligaste och senaste exemplet med införandet av “Facebook Credits“. Även Twitters expansionsplaner har under sommaren belysts av New York Times där man ser produktförsäljning som det naturliga steget att ta utifrån portalens position i dagsläget.
I en era där allting förväntas vara “gratis” måste finansieringen ske på nya sätt, i andra led och det är den utvecklingen vi nu får se allt mer av. I de sociala nätverk där användare interagerar med varandra finns en naturlig plats att fylla med tipsfunktioner som även innefattar direktförsäljning av produkter. Det är den möjligheten som allt mer tycks utforskas av de sociala nätverk som värderas högt men som ännu inte lyckats skapa någon nämnvärd omsättning, trots en många gånger generös företagsvärdering.
För första gången har handeln nu nått en arena online där den initialt inte haft en tydlig roll. Detta har fått experter och ekonomer att gå i taket när de försöker fastställa vilken ekonomisk modell som bör användas på Internet. Underlaget för prissättning blir inte längre baserat enbart på användargenererat innehåll och aktivitet utan även på grund av hur stark handlingskraft som finns i nätverket. Även användarnas benägenhet att tipsa om produkter och tjänster i kanalen väger in för företag som vill in i gemenskapen. Detta innebär helt nya förutsättningar för såväl annonsörer som användare och kan i slutändan mycket väl leda till en beteendeförändring som betyder att mer handel kommer att ske direkt genom våra sociala nätverk.
Det vi vet i dagsläget är följande; Facebook ger oss den uppdaterade versionen av Disneys påhittade valuta “Disney-dollar” som används på företagets nöjesparker; en valuta med begränsade användningsområden för ett slutet sällskap som används till nöjen.
Vad kommer detta att innebära för vårt beteende? Hur utvecklas sociala medier i takt med att kommersialiseringen blir allt mer påtaglig, kommer användare att fly eller omfamna de nya förhållningssätten?
Och om hur lång tid kommer vi att köpa musik, dammsugare och andra produkter främst via Twitter och Facebook istället för på renodlade onlinebutiker eller i verklighetens köpcentrum?

En historisk överblick som beskriver hur utvecklingen inom sociala medier generellt har sett ut och hur den förväntas se ut framöver.
Era of Social Relationships 1995-2007
Era of Social Functionality 2007-2012
Era of Social Colonization 2009-2011
Era of Social Context 2010-2012
Era of Social Commerce 2011-2013
När handelsplatsen flyttar från butiken ut på torget ökar kraven på relevans och transparens snabbt. Och på ute på torget blir det mycket svårt för den som väljer att stanna inne i sin stora tjusiga butik in i det sista.. Ämnet är mycket spännande!
Stefan: Men när handelsplatsen går från att vara en mötesplats till att bli en marknad, hur blir då förändringen i transparens? Kommer synligheten att begränsas eftersom den styrs av samma folk som upprättar en marknad eller är det samma villkor som fortsätter att gälla? Det är ett intressant ämne utan tvekan.
Handlar det inte om konsumentbeteenden och förändringar i dem? Har folk ett behov av att handla på Fejjan eller nöjer dom sig med den traditionella e-butiken? Den påminner trots allt kunderna om det vanliga sättet att handla, vilket är tryggt.
Olle: Det är där det intressanta ligger och det är väl det som vi får se inom den närmsta tiden, hur utvecklingen faktiskt kommer att se ut både på Facebook, Twitter och liknande forum. Jag kan definitivt tänka mig att e-commerce på mötesplatser kan komma att bli stort om det bygger på en funktion där användare tipsar varandra direkt. Word-of-mouth med direkt koppling till försäljning.
Vi står nog inför så stora förändringar de närmaste åren att vi knappast kan föreställa oss hur det kommer att te sig. Just nu känns det som att det utvecklas ett flertal alternativa (virtuella) valutor som alla förmodligen kommer kunna anpassas beroende på marknad.
I takt med att den semantiska webben blir verklighet så kommer vi att få se mer intelligent innehåll och mer relevans mellan kontext och erbjudanden. Och om man får precis rätt erbjudande till rätt pris i detta tillfälle – vem vill inte handla direkt genom bara ett klick?
Jag ger det två år innan vi är där
(får jag väl äta upp)
Jag är lite inne på Olles tankesätt om konsumentbeteenden. Jag tycker också det verkar intressant, det jag läste i en artikel jag inte kan hitta länken till, om att logga in på internet med en inloggning för att underlätta för den semantiska webben att kunna ge dig den relevans som behövs för att bli trovärdig. För jag tror att det kommer handla en hel del om trovärdighet och tillit. Hur kommer man att ta emot ett erbjudande på facebook eller twitter, kommer man klicka på köp? Och när i sånt fall kommer man att kunna se den förändringen hos konsumenten? Och vad kan göras för att öka/påskynda den trovärdigheten?
Sen undrar jag hur det hela kommer lösas med alla olika lagstadgor som finns i världen? Kommer Internet att bli ett eget “land” med egen valuta? Jag undrar också hur lång tid det kommer ta innan
Men jag håller med, att köpa relevanta saker till ett bra pris med ett klick vore ju guld, i alla fall i praktiken
Och en grymt intressant diskussion!
Peder: Jag hoppas att du har rätt!
Robin: Som det ser ut idag så kommer ju tilliten mellan vänner vara den grundläggande biten så som jag ser det. Påverkan över inflytelserika personer kommer att fortsätta vara på agendan. Däremot vore det ju väldigt häftigt med ett “skräddarsytt internet” där ens behov och efterfrågningar möttes. Just det där med lagar och liknande är ju en fråga som är oerhört aktuell i sviterna av Pirate Bay-rättegången och frågan om uppladdning/nedladdning. Väldigt spännande frågor indeed!
Några reflektioner kring det som har sagts i kommentarerna:
Robin är inne på en viktig aspekt tycker jag. Kommer folk att vilja handla direkt från Facebook och Twitter (som väl är de mest naturliga exemplen idag, om än inte nödvändigtvis om två-tre år)? En del i det hela handlar naturligtvis om säkerhet. Vilka litar vi på på internet och hur ser denna tillit ut? Kommer systemen vara tillräckligt säkra för att inte dölja en massa lurendrejerier? Tekniken går fort fram, men sätten att missbruka den kommer också att ständigt dyka upp i nya former.
Personligen ställer jag mig också frågande till om det räcker att bara finnas på rätt plats vid rätt tillfälle. Kanske om man har en unik produkt, här skulle Playstation kunna vara ett exempel. Spelkonsolerna idag är få och erbjuder lite olika utbud. Det är starka varumärken tack vare bristen på konkurrens och nischningen. Men om man säljer en tv, en produkt där man kanske inte vet så mycket om den specifika modellen på förhand, hur ser det ut då? Då skulle i alla fall jag vilja titta mer på konkurrenterna, göra prisjämförelser, läsa recensioner med mer. Min analys är att modellen förmodligen kan fungera för väldigt starka varumärken med en väldigt tydlig egen nisch eller naturligtvis snabbrörliga lågengagemangsprodukter. Alltså kommer typen av produkt spela in starkt även i framtiden.
Däremot ser jag stora möjligheter i det Robert skriver om tillit genom vänner. Här gäller det dock för företag att lära sig den sociala ekonomin så att människor sprider budskapen inte på grund av belöningssystem från företagen. Det måste ske på en social grund, vänner är i regel inte intresserade av att vara försäljare åt företag sins emellan eftersom det riskerar att urholka vänskapen. (Som exempel kan man ta det äkta paret som förmodligen inte skulle vara ett äkta par särskilt länge till om den ena partern erbjöd den andra monetär kompensation för att ha sex.)
Ett ärligt uppsåt och generositet tror jag kommer vara extremt viktigt för företag som vill lyckas. Här ska man dock komma ihåg att generositet inte behöver räknas i kronor och ören, det kan vara helt andra värden (och i många fall BÖR det nog vara det) som man erbjuder kunderna i det sociala växelspelet.
Ber om ursäkt om jag på vissa ställen avvek från “grundämnet”.
Efter er utmaning valde jag att göra en postning om detta : ) En låååång sådan om hur sociala medier stärker köpbeslut http://www.jmw.se/2009/09/05/i-det-analoga-finns-affarsnyttan-med-sociala-medier/
Tack för bra inlägg Brit!
/Nils